torsdag 13 november 2008

Caroline Stenvall..

Tror det är få människor som följer mordet på Caroline som jag gör. Kollar nyheterna säkert 15 gånger per dag... Tycker det är läskigt men samtidigt så blir jag lite fascinerad. Dels hur den här manipulativa mördaren verkar så rutinerad i sina uttalanden, eller snarare med vad han INTE säger. Även om han ändrar sitt vittnesmål allt mer efter tiden. Hoppas hur som helst att sanningen snart kommer fram, för familjens skull och för min nyfikenhets skull.. Förstår inte hur den här karl ger sig på en (troligen) helt främmande människa, på något sätt lyckas få in henne i sin bil sedan ta henne till sin stuga. Troligen misshandlar henne rejält, tar ut henne i skogen, hon försöker rymma, han skjuter. Hon dör senare och han gömmer henne och återgår sedan till vanligt liv igen som om ingenting har hänt. Några veckor senare åker tillbaka och flyttar henne till en ny plats. Han är däremellan dödscool och ingen märker något.. Skrämmande vilka typer det finns... Och det lilla jag vet tack vare expressen och aftonbladet är bara toppen på isberget...

Men det är intressant. Har alltid fascinerats av människors dubbel liv. Hur allt kan vara så bra på ytan men det verkligen inte är det inuti. Att vara ärlig mot sig själv och sin omgivning blir så svårt. Att våga vara liten och svag är så skrämmande att man gör VAD som helst för att dölja sina fel och sina brister.. Att våga vara svag.... Men även om jag inte döljer mord :) eller andra hemska saker så vill jag iaf vara ärlig. Mot mig själv åtminstone.. Det finns saker jag inte är stolt över men jag är så glad att det finns alltid en jag kan gå till.. Även om Henrik är duktig på att lyssna så finns det en som jag trivs ännu bättre hos när livet brister...
"When I am down and all my soul so weary
when troubles come and my heart burdened be
Then I am still and wait hear in the silence
until You come and sit a while with me
You raise me up so I can stand on mountains
You raise me upp to walk on stormy seas
I am strong when I am on Your shoulders
You raise me up to more than I can be"
Ensam är inte stark... Även om vi ibland lurar oss själva att tro det men faktum är att när jag är svag i mig själv så är jag stark i Honom :)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Amen! Jag ska i ärlighetens namn säga att jag nästan inte vet något om varken mordet eller den pågående (om den nu fortfarande är pågående) rättegången. Men tankarna du har som rör ärligheten, ödmjukheten och stoltheten är verkligen något som berör och får en att fundera. När du sedan avslutar med en av mina favoritsånger och därefter knyter an med stt lyfta fram Herrens styrka och goda lyssnaröra spricker mitt ansikte upp i ett stort leende. Någonting jag fått jobba med under min tonårstid och framåt är just att våga vara svag, eller kanske ännu hellre att våga visa min svaghet. Ibland är det så skönt att göra sig liten och ynklig och låta sig bäras av Guds kärleksfulla händer.
Jesus, låt mig aldrig bli så stor, att jag inte får plats i din famn. Nej, jag vill alltid vara nära dig, jag vill komma till ditt land.

Tha Duvez sa...

Cool bild :P